Finns det liv i Universum?
JA! Att vi inte ser det omedelbart beror på att
vi letar på fel sätt.
Vi ser inte skogen för bara träd, vi tror att livet ska definieras
utifrån vår egen beskaffenhet.
Men allt manifesterat är faktiskt liv; formen och medvetandegraden
utgör enda skillnaden.

En definition av liv
Att enbart erkänna organiska, kolbaserade organismer som liv är
en mycket grov förenkling av Universums mångfald. Uppslagsböcker
kallar ofta animismen för en primitiv tro men dess grundsatser
är i allt väsentligt riktiga; alla yttringar är besjälade.
Livet skiftar form och medvetandet tar sig olika uttryck men det finns
en själslig aktivitet bakom allt manifesterat. Buddhismens respekt
för allt livs helighet är en bra utgångspunkt.
Men om alla yttringar ses som besjälade så borde det finnas
en slags ”referensram” som ligger utanför livet.
Detta något finner vi i ursubstansen till allt skapat; tomrummet
eller vakuum, som det även kallas. Tomrummets enheter i sig (nol)
och det omgivande mellanrummet i sig (nil) är inte besjälat.
Men så fort en nol bryter sig loss från de övriga
uppstår livet i form av en nolit och en nilit. Även vågformationer
i vakuum måste ses som liv.
upp
De sju livsformerna
Universum utgår från sju fundamentala livsformer* i sin
skapelse: Formväsenden, växtväsenden, andeväsenden,
djurväsenden, människoväsenden, änglaväsenden
och devaväsenden. Varje väsensform har vissa kännetecken
och egenskaper och medvetandets art skiljer sig också åt
i en jämförelse. Det är inte alltid så lätt
att känna igen exempelvis ett djurväsende som befinner sig
utanför vår erfarenhetssfär, i en annan storleksdimension
eller kanske på ett annat tillvaroplan. Låt oss ändå
försöka finna några attribut som karakteriserar väsensformerna:
upp
Formväsenden
Till denna väsensgrupp räknas, enkelt uttryckt, alla formbundna
manifestationer som inte är av organisk natur. Dit hör exempelvis
virus, sandkorn, kristaller, glas, metallobjekt, stenar, månar
eller neutronstjärnor. Väsendets kroppsgestalt är oftast
fristående från omgivningen men agerar inte utan ledning.
Emellertid är det högre jaget mycket kraftfullt och därför
påverkas omgivningen indirekt. Kristallenergin är en yttring
av detta inflytande.
Även om formväsenden inte förnimmer den
yttre världen så är de ändå medvetna i en
inre värld; minnesvärlden. Genom att fokusera på vissa
subtila energier går de in i och återupplever händelser
från tidigare inkarnationer. I fråga om kommunikation har
formväsenden en direktförbindelse med det högre jaget
och även det universella jaget som man kan kalla Gud. Formväsendens
livscykel är ofta lång men deras existens är på
intet sätt evig.
upp
Växtväsenden
Man kan säga att växtväsenden är alla organiska
manifestationer som normalt sett har en stationär livsplats, de
förflyttar sig inte när de väl ”slagit rot”.
Förutom de växter vi känner så väl finns det
växtväsen i mikrokosmos. Som exempel kan nämnas att elektronen
som ingår i en atom som ingår i en molekyl som ingår
i en växtcell per definition är ett växtväsende.
Går man upp till makrokosmos finner man till exempel att solen,
kring vilken det kretsar planeter med växter som högsta livsform,
per definition också måste räknas som en ”växtorganism”.
Växtväsenden är i regel endast vagt medvetna
om sin omgivning. De kan skilja mellan de mest fundamentala variationerna
i livsbetingelser såsom ljus och mörker, värme och kyla,
fuktighet och torka. De kommunicerar på ett enkelt sätt genom
kemiska substanser. Med hjälp av ett primitivt nervsystem kan de
vidta en del begränsade åtgärder när deras kroppar
utsätts för angrepp. Man bör ändå inte känna
skuld inför att äta upp växterna eller använda dem
i andra ändamål. Växternas liv är kärleksfulla
offer, de kan ta illa upp om man inte nyttjar dem.
upp
Andeväsenden
Den grupp som jag valt att kalla andeväsenden innefattar alla formlösa
(amorfa) väsen. Dessa varelser ändrar kontinuerligt sin struktur
i överensstämmelse med betingelserna i deras omgivning. Till
gruppen räknas bland annat vattendroppar, floder, sjöar, hav,
strömmar, moln, vindar och eldslågor. Något mindre
kända medlemmar i gruppen är ljud- och vätskevågor,
gasbubblor (atmosfärer), plasmamoln, , solsystem, nebulosor och
irreguljära galaxer. Inom talsymboliken förknippas gruppen
med siffran tre som står för volymen, de tre dimensionerna.
Andeväsenden har smak och känsel och registrerar
dofter, de orienterar sig efter omgivningens elektriska och magnetiska
fält. De har inga fysiska öron men känner av ljudvågor,
synen fungerar på ett liknande sätt men är endast svagt
utvecklad. Det finns ett påtagligt medvetande hos dessa väsen
men det föregår en ständig kamp mellan en automatisk
beslutsfunktion och en mer impulsiv vilja. Kluvenheten innebär
att andeväsenden i regel uppvisar en viss nyckfullhet i sitt beteende.
Man kan aldrig i förväg veta hur de reagerar i olika situationer.
Andeväsendens förmåga att förflytta
sig är begränsad, de kan inte avvika från övergripande
förhållanden. Men inom ett visst område, en ocean,
en flod eller kanske en luftström, där har de vissa möjligheter
att på viljans bud förändra sin position för att
påverka omgivningen. Man bör alltid vara försiktig i
mötet med dessa väsenden.
upp
Djurväsenden
Dessa väsen har utvecklat förmågan att förflytta
den egna kroppsgestalten för att därigenom uppnå fördelar
av olika slag. Till gruppen djurväsenden hör många livsformer
som vi inte till vardags förknippar med djursläktet. Ett par
exempel är molekylen som ingår i en djurcell, bakterien som
lever inuti ett djur samt planeten som förutom att frambringa växter
även hyser andar och djur. En djurplanet har faktiskt förmågan
att påverka sin omloppsbana runt den aktuella solen. Avsikten
med det kan vara att skapa ett gynnsammare klimat för ett visst
artbestånd.
Djurväsendet har ett fullt utvecklat medvetande
om sig själv och sin omgivning. Beslutsprocessen bygger på
en kombination av nedärvda mönster och viljestyrda beslut.
Djurväsendet kan ha färdigheter inom det intellektuella området
men uppfattar i regel inte orsakssamband. Kommunikationen sker huvudsakligen
med doftsignaler men ljud och kroppsspråk används i allt
högre grad ju högre utvecklingsnivå djuret befinner
sig på. I talsymboliken är siffran fyra djurens tal. Det
genomgående draget är snabbheten som de uppnår genom
att röra sig på fyra ben.
upp
Människoväsenden
Sinnebilden för denna väsensgrupp är den upprättgående
varelsen med ett huvud, två armar och två ben. Detta ger
talet fem som är människans tal. Den arketypiska bilden återkommer
ständigt oavsett väsendets storlek, art eller livsmiljö.
Men kännetecknet för en människa är ofta fördolt
och visar sig då endast indirekt. Ett organ i en mänsklig
kropp är per definition ett självständigt och besjälat
människoväsende. Samma sak gäller solen som hyser planeter
med människor som högsta livsform eller galaxen där just
människan utgör skapelsens krona.
Människans stora fördel medvetandemässigt
är tveklöst hennes förmåga att kunna reflektera
över sig själv och sin situation. Den intellektuella kapaciteten
står i centrum, logiska och analytiska tankeprocesser spelar en
allt större roll i beslutsfattandet. En styrka ligger även
i det talade ordet, människan kan direkt och indirekt utbyta erfarenheter
med sina artfränder. Budskapen blir allt mer konkreta ju mer språket
utvecklas. Med hjälp av den muntliga traditionen har människan
kunnat hjälpa minnet och överbrygga tidsgapet mellan olika
generationer.
upp
Änglaväsenden
Till det yttre är denna väsensgrupp inte så olik den
föregående. Även änglaväsenden framträder
i en mångfald olika skepnader såsom atomer, celler, humanoider,
planeter, solar, galaxer etc. Änglarnas tal är siffran sex
som står för armar, ben och även ett par vingar, även
om vingarna emellanåt endast är ett symboliskt attribut.
Ett par vingar (synliga eller osynliga) hos dessa väsen visar just
deras rörlighet. Ofta bryter änglaväsendet upp från
sin ursprungliga miljö för att träda i kärleksfull
tjänst på annan ort. Ängeln är vandraren som kommer
in utifrån.
De änglaväsen som här avses kan alltså
vara av fysisk natur, man kan möta en ängel på gatan
och tro att det är en helt vanlig människa. Medvetandemässigt
finns ändå en skillnad för ängelns känsloliv
är i full balans och dess intuitiva förmåga är
högt utvecklad. Ängeln har en ren och klar kanal till kulturella
och andliga skatter som finns lagrade i kosmiska energier. Denna klarsyn
sammantaget gör att änglar kan distansera sig från sig
själva och intressera sig för andras behov. De är alltid
uppfyllda av en önskan att hjälpa andra finna vägen till
harmoni.
Änglaväsendens kommunikation äger rum
på samma villkor som för människan. En skillnad ligger
i att änglarna även utvecklat det skrivna språket, dvs
tecken som förmedlar olika budskap från skrivaren. Att människorna
på jorden redan nu använder skrift beror på de täta
kontakter som förekommit med änglaväsenden i det förgångna.
Änglarnas inflytande visar sig också i språkets natur.
Jordiska språk förändrar sig ständigt och har en
invecklad uppbyggnad. Änglarnas språk är mer tidlösa
och präglas istället av enkelhet, skönhet och ändamålsenlighet.
upp
Devaväsenden
Denna väsensgrupp deltar inte längre i den kollektiva verksamheten.
Devaväsendet har lämnat det världsliga bakom sig och
uppsökt sin egen själsliga sfär. Egenvärlden, devaväsendets
vistelseort, är ingen plats i vanlig bemärkelse. I det ordinära
väsendets förnimmelse är själens betraktelse riktad
utåt, mot den kollektiva världens materiella och andliga
energier. Själen har dock möjligheten att vända betraktelsen
inåt och väsendet förnimmer då ett vitt ljus vilket
upplevs som ett rum. I detta rum har väsendet frihet att låta
tankarna gestaltas och få liv.
I Egenvärlden antar väsendet den gestaltning
som passar för stunden men möjligheten att framträda
såsom icke gestaltad finns också. När så erfordras
skapar väsendet individer som spelar olika roller i dennes värld.
Det är dock devaväsendet som danar deras karaktärer,
styr deras liv och avgör deras öde. Kommunikationen mellan
devaväsenden sker genom "universell telepati". Detta
betyder att de själsliga sfärernas invånare inte behöver
kommunicera aktivt, för i samma stund devaväsendet tänker
tanken är innebörden uppenbar för motparten.
* Livsformernas benämningar kan skapa förvirring
eftersom orden är belastade. Med andar avses naturväsen av
exempelvis vatten och luft, ej avlidna väsens andar och i regel
ej folktrons andar. Med änglar avses fysiska väsenden och
således varken alver, keruber, serafer, eller skyddsänglar.
Skildringen av livsformerna i den här artikeln
är helt naturligt av en generell och summarisk natur. En utförligare
redogörelse skulle möjligen förbättra förståelsen
och klarheten men risken finns att artikeln då istället blev
tung och oöverskådlig. Ämnet är svårt och
felaktigheter kan säkert förekomma. Håll utkik efter
uppdateringar här.
Copyright © Joakim R S Nilsson
upp
|